Värkmedicin diarre
NHS medicines information on loperamide – what it's used for, side effects, dosage and who can take it. Docent, överläkare, Mag-tarm och leversektionen. Indikationer: Korttidsbehandling av jetlag hos vuxna. Insomni hos barn och ungdomar 6—17 år med ADHD där sömnhygienåtgärder har varit otillräckliga. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Melatonin kan orsaka dåsighet.
Melatonintabletter ska därför användas med försiktighet om det är sannolikt att effekterna av dåsighet medför säkerhetsrisker.
Diarré – utredning
Äldre: Exponeringsnivån av melatonin efter oral administrering till unga och måttligt äldre vuxna är jämförbar. Oklart om väsentligt äldre personer är särskilt känsliga för exogent melatonin. Försiktighet bör iakttagas vid behandling av denna ålderskategori och individuell dosering rekommenderas. Immunologiska sjukdomar: Enstaka fallrapporter beskriver försämring av autoimmun sjukdom hos patienter som tar melatonin.
Melatonintabletter rekommenderas inte till patienter med autoimmuna sjukdomar. Epilepsi: Melatonin har rapporterats att både öka, minska och att inte ha någon effekt på anfallsfrekvens. Viss försiktighet bör iakttagas vid användning hos personer med epilepsi. Diabetes: Begränsade data tyder på att melatonin som intas i nära anslutning till kolhydratrika måltider kan försämra blodglukoskontrollen under flera timmar. Melatonintabletter ska tas minst 2 timmar före och minst 2 timmar efter en måltid, helst minst 3 timmar efter en måltid hos personer med signifikant nedsatt glukostolerans eller diabetes.
Graviditet och amning: Rekommenderas ej under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder som inte använder preventivmedel. Rekommenderas inte till ammande kvinnor. Datum för översyn av produktresumén: För ytterligare information och priser se: www. Diarré indelas i akut och kronisk beroende på om varaktigheten är mindre än 2 veckor eller överstiger 4 veckor. Vattnet transporteras passivt genom osmos och regleras av elektrolyter.
Normalt är absorptionen kvantitativt större än sekretionen, vilket gör att antingen mindre absorption eller ökad sekretion leder till ytterligare mängd vatten inom tarmlumen. Fyra patofysiologiska mekanismer leder till fyra olika typer av diarré: osmotisk, sekretorisk, exsudativ och motilitetsrelaterad se tabell 1. Noggrann anamnes är hörnsten för utredning av diarré. Patientens uppfattning om diarré kan skilja sig från vårdgivarens, t ex kan patienten uppfatta analinkontinens som diarré.
Den inledande utredningen av patienter med diarré kräver metodiskt förhållningssätt med vissa viktiga bedömningssteg. Analinkontinens rapporteras ofta som diarré och har andra orsaker, såsom sfinktermuskelinsufficiens. Exempelvis kan förlossning och kirurgi orsaka minskad sfinktertonus. Stagnation av tarminnehållet i kolon ger upphov till fekalombildning vilket kan medföra pseudodiarré, och är vanligt hos äldre, dementa och sängbundna patienter.
Lokal rektal sjukdom med pseudodiarré t ex gonorré eller hiv-relaterade tarminfektioner hos hög människor med hög risk för sexuellt överförbara sjukdomar bör misstänkas. Per rektum-undersökning är en enkel metod för att identifiera nedsatt sfinktertonus eller fekalom i rektum. Identifiera om diarrén kan kopplas till läkemedelsbehandling. Tidpunkten för läkemedelstart kopplat till förekomst av diarré är vägledande. Fråga eventuellt om patienten nyligen startat med kosttillskott naturläkemedel, vitaminer, mängd konsumerad koffein, läskedrycker och tuggummi.
Loperamide (Imodium)
Överkonsumtion av fiberrik mat och lösande livsmedel katrinplommon, kiwi, fikon, aprikos, päron, messmör är också viktigt att identifiera. Hos anorektiker bör även smyglaxerande missbruk av levotyroxin eller laxeringsmedel konstlad diarré också misstänkas. Diarré med varaktighet mindre än 2 veckor kallas för akut och diarré som varar 4 veckor eller mer kallas för kronisk. Viktig att avgöra om diarrén är infektiös eller icke-infektiös då vissa tillstånd kräver särskilda överväganden vid akut infektiös diarré.
Ett exempel på sådan situation är vid epidemisk akut diarrésjukdom som kolera. Då är det angeläget att skyndsamt identifiera organismen och påbörja folkhälsoåtgärder för att begränsa utbrottet. Den kliniska bilden av infektiös diarré kännetecknas ofta av feber, kräkningar och buksmärtor. Beroende på orsakande agens kan kräkning dominera över diarré. Blodig eller icke-blodig diarré är också en viktig uppgift.
Livsmedelsburen smitta kan delas upp i två olika grupper, infektion och förgiftning. Vid förgiftning blir maten förorenad av framför allt bakterier som vid sin tillväxt bildar toxiner t ex S.