Vad är ett skogsskifte
Här ger vi dig några goda råd att tänka på inför ditt generationsskifte. Att genomföra ett ägarskifte är komplicerat och många faktorer spelar in. Ta hjälp av en expert för att reda ut alla frågor. Det är stora värden det handlar om och om man gör fel kan det bli dyrt. Det svenska skattesystemet kan upplevas som snårigt för en ny skogsägare, även om politikerna säger sig försöka förenkla det. En utförlig beskrivning av alla skattesatser och specialregler går utanför Skogskunskaps ambition.
Här ger vi bara några exempel på regler och möjligheter. När det kommer till "skarpt läge", såsom före ett årsskifte eller vid deklaration, är det många som tar hjälp av en skogsekonomisk rådgivare. Skatteverket har också mycket information för skogs- och lantbruksföretagare. Skattesystemet är uppbyggt kring tre inkomstslag: Tjänst, Näringsverksamhet och Kapital. En person som äger en skogsfastighet bedriver enskild näringsverksamhet.
Generationsskifte – gård och skog
Man registrerar sitt företag hos Skatteverket. En skogsägare ska även vara registrerad för moms. Om en och samma person har flera grenar i sin näringsverksamhet kvittas resultaten mellan de olika grenarna. Lägger skogsägaren till en verksamhet, till exempel naturguidning eller fastighetsskötsel, kan ett underskott i den ena verksamheten kvittas mot överskott i den andra. Du som skogsägare kan antingen vara aktiv eller passiv näringsidkare.
Verksamheten räknas som aktiv om den egna arbetsinsatsen är minst en tredjedel av årsarbetstiden ca timmar. För mindre skogsägare kan verksamheten ses som aktiv även om antalet timmar är lägre, förutsatt att skogsägaren utför det mesta arbetet med skogen själv. Läs mer om aktiv eller passiv näringsverksamhet på Skatteverkets webb. För att kunna bedöma om näringsverkssamheten är aktiv eller passiv vill Skatteverket att du ska kunna styrka din aktivitet.
Ett sätt att göra detta är att föra en arbetsjournal, där du skriver ner vad du har arbetat med, när du har gjort det och hur mycket tid du har lagt ned. Exempel på arbete som räknas in i den skogliga verksamheten är plantering, röjning, avverkning samt kontakt med virkesköpare, myndigheter och andra skogliga aktörer. Även tiden när du åker och tankar eller handlar skyddsutrustning för ditt arbete i skogen kan räknas in.
Bedömningen om du är aktiv eller passiv ska göras varje år, men bedömningen görs också långsiktigt. Det innebär att om du inte når upp till arbetsmängden ett visst år så kan du ändå ses som aktiv, om du kan visa att du gör allt jobb själv. De flesta skogsägare som är utbor och har annan inkomst utanför skogsbruket är passiva näringsidkare. Det finns skattemässiga fördelar med att klassas som aktiv näringsidkare.
Den största fördelen har du under de första fem åren efter att du köpt en fastighet. Då kan du kvitta underskottet mot inkomst av tjänst. En annan skillnad är att aktiva näringsidkare betalar egenavgifter, medan passiva betalar en särskild löneskatt. Egenavgifterna är något högre, men är sjukpennings- och pensionsgrundande, vilket inte löneskatten är. Som aktiv näringsidkare har du även rätt till grundavdrag och får göra avdrag för pensionssparande, vilket du inte får som passiv näringsidkare.
All försäljning och köp av momspliktiga varor ska deklareras i en momsdeklaration. Innehav av en skogsfastighet är alltid momspliktig verksamhet. Det finns dock undantag, till exempel om du hyr ut en bostadsbyggnad i näringsverksamheten. Denna intäkt är inte momspliktig, samtidigt får du inte göra momsavdrag på kostnaderna. Det finns många fler specialregler så det gäller att hålla tungan rätt i mun.
Beskattning och deklaration
För försäljning av skogsprodukter och avverkningsrätter gäller 25 procent moms. Du kan ansöka om momsregistrering på verksamt. För en mindre skogsägare kan inkomster och utgifter variera mycket mellan olika år. En slutavverkning genererar stora pengar på en gång, medan de kommande åren kanske mest handlar om utgifter för markberedning, plantering och röjning. Därför finns vissa regler för hur resultaten kan jämnas ut skattemässigt mellan åren läs mer om att fördela intäkter över tid.
Skattemässigt har det betydelse om det skogen säljs som avverkningsrätt eller som leveransvirke. En avverkningsrätt är en nyttjanderätt. En virkesköpare betalar för den faktiskt uppmätta volymen av det sålda virket. Från virkesvärdet dras kostnader för avverkningen, t. Leveransvirke innebär att skogsägaren avverkar skog i egen regi och säljer virket framkört till bilväg. Intäkterna från en avverkningsrätt ska beskattas efterinmätning.