Regler för urnsättning
Om urnsättning skall ske i kolumbarium eller urnmur måste däremot urnan vara av icke förgängligt material. Den får alltså inte vara nedbrytbar. Urnan kan vara av enklare slag om ceremonin hålls före kremering, och gravsättningen sker vid ett senare tillfälle. Tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering begränsades till 1 månad år Sedan dess förekommer det oftare att man väljer att hålla begravningsceremonin med urna istället för kista.
I övrigt går såväl förberedelser som ceremoni vid en urnbegravning till på samma sätt som vid en ceremoni med kista. Sedan dess har det blivit allt vanligare att anhöriga väljer en begravning med urna. Det finns flera anledningar till detta. Dels har man större möjlighet att hålla begravningsakten där man vill, och inte nödvändigtvis i en kyrka eller ett kapell. Om man vill hålla ceremonin ute i naturen är det enklare att ta med urnan till platsen.
Och i de fall begravningen sker i anslutning till begravningsplatsen kan man genomföra gravsättningen i direkt anslutning till ceremonin.
Urnsättning
Man behöver därmed inte planera in ytterligare ett tillfälle för att ha gravsättningen, vilket är nödvändigt om kroppen ska kremeras och man ska hålla ceremonin med kista. En annan anledning är den som kanske mest har att göra med att tiden mellan dödsfall och begravning förkortades, nämligen att ge släkt och vänner tid att planera in ett besök till begravningen. Då väljer många anhöriga att kremera den avlidne före ceremonin, och man har då betydligt längre tid på sig att planera en begravning med urna istället för kista.
Begravningsurnor finns i alla sorter och storlekar. Tack vare att antalet kremeringar idag är så stort, har utbudet växt enormt på senare tid. De kan vara av glas, trä, plast och många andra material. I huvudsak delar man in urnor i två typer, lätt förgängliga eller icke förgängliga. Vad det innebär är helt enkelt om de är biologiskt nedbrytbara eller om de är beständiga. Vilket man väljer beror på hur urnan ska gravsättas.
Några av de vanliga materialen i urnor är:. Utformningen av urnorna varierar ännu mer. Man kan välja att dekorera urnorna med ädelstenar, målade motiv, kors och andra symboler. Listan skulle kunna göras hur lång som helst. Om man så önskar går det utmärkt att själv tillverka såväl urna som kista. Det finns dock en hel del krav som måste uppfyllas, både gällande val av material som mått.
Gravsättning
När det gäller urnor är det vanligaste felet med egentillverkade urnor att de är för små. Askan får inte plats i urnan. När stoft och kistan har kremerats är mängden aska normalt ca 5 liter. Urnan skall dessutom vara miljövänlig, av förgängligt material och kunna tätförslutas. Några lämpliga material är trä, spånplatta, board, plywood eller liknande. Urnor som ska gravsättas i kolumbarium eller urnmur skall dock vara av beständigt material.
När det gäller kistor är det viktigt att den inte är för stor. Då riskerar man att den inte går in i kremationsugnen. Den skall vara max cm lång, 70 cm bred och 60 cm hög. Materialet skall vara miljövänligt och vara tillräckligt stabilt för att klara en värdig hantering och för att stå emot jordtrycket vid en jordbegravning. Den måste också vara vätsketät. Men det går att ordna utsmyckning av urnan och platsen runt bordet på ett vackert, personligt och stämningsfullt sätt.
Själva begravningsceremonin är precis densamma som när man håller akten med kista. Det som skiljer är att kremeringen är gjord före ceremonin och att det istället för en kista står en urna på ett bord framför de deltagande. När kremering skall ske avslutas begravningsakten inne i kyrkan eller kapellet, och kistan förs därefter till krematoriet. Men när begravningen sker med urna kan man fortsätta ceremonin och avsluta den med att gå ut till gravplatsen och sänka urnan i antingen en kistgrav eller en urngrav.
Som anhörig är man också välkommen att delta när gravsättning skall ske i kolumbarium eller askgravlund — däremot inte vid gravsättning i minneslund, då det är en anonym gravplats. Enligt begravningslagen måste alltid den döde ligga i en kista. Detta gäller oavsett om gravsättningen ska ske i form av en jordbegravning eller om den döde ska kremeras.
Att man måste ha en kista vid kremeringen beror på arbetsmiljörättsliga skäl. Är det något du undrar över när det gäller begravningar, så vänd dig med förtroende till oss på Fenix. Hos oss får du alltid en personlig rådgivare som hjälper dig hela vägen.