Optimalt varvtal utombordare
för varvtal. När du släpper gummiknappen lämnar du inställningsmenyn. 5 b. Värdet ökar när du trycker på knappen. Släpp knappen och tryck igen för att minska värdet.
Motoroptimeringa din Yamaha utombordare
Ju längre du håller inne knappen desto snabbare ökar eller minskar värdet. Minsta steg är 0,1 och den justerabara skalan är Sparsam körning , ekonomisk körning eller EcoDriving är en körteknik som kan ge 10—20 procent lägre bränsleförbrukning än det körsätt som de flesta har idag Tekniken är framtagen för att minska bilismens miljöpåverkan , men den medför samtidigt påtagligt lägre bränslekostnader och mindre slitage på fordonet.
Grundprinciperna kan användas på såväl personbilar , bussar , lastbilar som arbetsmaskiner. För arbetsmaskiner kan besparingen ibland bli så stor som 30 procent, under förutsättning att man arbetar metodiskt med mätning och uppföljning. EcoDriving är varumärke för ett utbildningspaket i sparsam körning. EcoDriving ingår som ett moment i körkortsutbildningen i Sverige sedan för att sprida kunskap om tekniken och bygga en generellt positiv inställning till EcoDriving [ 1 ].
EcoDriving har beskrivits som en beslutsprocess [ 2 ] som omfattar både strategiska, taktiska och operativa åtgärder eller körtekniker Se exempel Tabell 1. Det behövs fokus på både strategiska, taktiska och operativa åtgärder för att förbättra bränslebesparingen [ 3 ]. Till exempel brukar nyblivna körkortsinnehavare ha goda kunskaper om drift och olika tekniker operativa åtgärder men mindre kännedom om taktiska och strategiska åtgärder.
Erfarna förare har tvärtom taktiska och strategiska åtgärder i fokus vilket innebär att de i högre grad reflekterar över val av bil, val av resrutt och underhåll [ 4 ]. En modern motor har högre verkningsgrad på lägre varvtal och därför ska man växla upp tidigt. En tumregel för en modern bil med fyrcylindrig motor kan vara att undvika att överstiga varv per minut. När man kör på detta bränslebesparande sätt hoppar man normalt över växlar när man övergår från acceleration till marschfart , till exempel går man direkt från treans till femmans växel.
Detta är i vissa fall tvärt emot vad som tidigare lärdes ut på bilskolorna. För att undvika att bromsa bort bilens rörelseenergi utnyttjar man i så stor utsträckning som möjligt motorbroms i de situationer där man kan förutse att man behöver sakta ner eller stanna längre fram. Det kan till exempel vara en korsning eller en sänkning av hastighetsbegränsningen. Anledningen till detta är att en modern bil med bränsleinsprutning stänger av bränsletillförseln till motorn så länge man motorbromsar med ett varvtal högre än tomgångsvarvtalet, och förbrukningen blir således noll.
För att kunna utnyttja motorbroms så mycket som möjligt är det viktigt att man har en god framförhållning i sin körning och försöker förutse i god tid när man kan behöva sänka sin hastighet, för att kunna utnyttja motorbromsen till hela hastighetssänkningen, eller i alla fall så stor del som möjligt. Man ligger alltså inte så nära bilen framför så att den kan tvinga en att köra ryckigt och man försöker välja vägar som tillåter jämnare fart och man undviker stopp så mycket man kan.
Det finns annat än bromspedalen som bromsar och därmed stjäl bränsle, hit hör bland annat dåligt pumpade eller alltför breda däck samt takboxar. Även onödig användning av AC istället för tex mer kall uteluft. En högre hastighet gör också att bilen drar väsentligt mycket mer bränsle på grund av luftmotståndet, som i landsvägsfart är den dominerande faktorn för bränsleförbrukningen. Det är luftmotståndets kvadratiska beroende av hastigheten en fördubbling av hastigheten fyrdubblar luftmotstånd och erforderlig effekt ökar med en faktor åtta som gör att bränsleförbrukningen ökar drastiskt när man ökar hastigheten.
Man kan även spara en hel del bränsle på att köra i lägre hastighet i motluten och låta medluten driva bilen helt eller hjälpa till med acceleration. När man cyklar är sparsam körteknik lätt att förstå, eftersom man så tydligt känner när det kostar energi. Man tar spontant fart i nedförsbacken inför nästa uppförslut. Man förstår att det ibland kan bli oerhört jobbigt att leka farthållare. Men när man kör bil behöver man en alert mätare för momentanförbrukning för att kunna se sambanden.
Vissa bilar har det inbyggt. Flera företag har specialiserat sig på att lära ut denna körstil till privatpersoner och åkerier. Enligt en rapport från Vägverket [ 6 ] minskar bränsleförbrukningen men utsläppen av kolväten ökar något. Det är svårt för en förare att behålla och förbättra ett sparsamt körsätt utan direkt återkoppling. I personbilar och lastbilar är det vanligt att momentanvärdet av bränsleförbrukningen per körd sträcka visas för föraren.
Instrumentet anger ofta liter per km. Då kan man direkt se vilken växel som blir mest ekonomisk vid den aktuella hastigheten och hur bränsleslukande det är att trycka gasen i botten. Det visar också tydligt att höga hastigheter ger ökad förbrukning på grund av luftmotståndet. Vill man kunna jämföra olika körningar, måste man dock även ta hänsyn till last, höjdskillnader och proportionen mellan stads- och landsvägskörning.
För arbetsmaskiner är det vanligt att man använder bränsleförbrukning per tidsenhet som måttstock, ofta liter per timme. Tyvärr är det dåligt relaterat till producerad nytta. Det visar hur dåligt tidsbaserade mått kan vara.
I allmänhet blir en timförbrukning lägre ju långsammare en arbetsmaskin arbetar, vilket inte alls behöver betyda effektivt bränsleutnyttjande. Det är i allmänhet svårt att få fram ett bra momentant mätvärde för arbetsmaskiner utan tillgång till ett pålitligt nyttomått.
Så får du rätt propeller
Däremot kan man efter ett arbetspass utvärdera mängden nytta, exempelvis mängd plöjd åker, omlastat gods eller komprimerad luft och sätta det i relation till den mängd bränsle som förbrukats under hela passet. Det testas olika metoder för återkoppling för att hjälpa förare att förbättra sin körstil. Till exempel har man i Boden Sverige utbildat tre spar-coacher vars uppgift är att utveckla rutiner för uppföljning av bränsleförbrukning samt att kontinuerligt motivera förare i kommunen som utbildats i sparsam körning.