Hur har psykiatrin och behandlingen av psykiskt sjuka utvecklats i sverige historiskt

Psykiska besvär kan handla om ängslan, oro eller ångest, sömnbesvär, nedstämdhet. Uppgifter om psykiska besvär kommer från Skolbarns hälsovanor och den nationella folkhälsoenkäten. Figur 1. Andel män och kvinnor 16–84 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest – Förr eller senare hamnar de flesta av oss i en situation när vi behöver vård och omsorg. Vi blir sjuka, skadar oss eller blir helt enkelt gamla och sköra.

Genom historien har samhället sökt olika vägar för att möta människornas behov av hjälp i utsatta situationer.

Lobotomi Det är en psykiatriker eller psykolog som sköter behandlingen samt diagnostiseringen av en individ med psykiska störningar genom bland annat samtal.

Psykiatri sverige Här följer en kort redogörelse för psykiatrins historia i världen i allmänhet och i Sverige i synnerhet.

Psykiska sjukdomar lista Psykiatrisk vård.

Länge byggde vården på allmosor, men från talet tog stat, kommuner och landsting - i allt större utsträckning - över omsorgen om medborgarna. När privata alternativ presenterades under senare delen av talet koncentrerade de sig på den fysiska vården. Kriminalvård, och vården av psykiskt sjuka, är fortfarande en statlig eller kommunal angelägenhet. Spåren efter vårdinsatser i förhistorisk tid är få och svårtolkade.

Men vid Alvastra pålbyggnad, en kilometer nordost om klosterruinen, har människoskallar utsatta för kirurgiska ingrepp hittats. Några har daterats till stenåldern - andra härrör från järnåldern. På Helgö i Mälaren har arkeologer gjort fynd av skalpeller och andra instrument som styrker tanken att intresset för kirurgins möjligheter var utbrett under järnåldern. Runt om i Norden etablerades under talet en lång rad så kallade helgeandshus.

Det tidiga 1900-talets psykiatri präglades av välvillig maktfullkomlighet

Idén om de självförsörjande barmhärtighetsinrättningarna kom från kontinenten där helgeandsorden redan fått fäste. I Sverige utvecklades verksamheten med hjälp av donationer, men när reformationen tidigt på talet drog över landet tvingades vårdinrättningarna stänga. Sveriges brytning med den romersk-katolska kyrkan innebar inte bara slutet för helgeandshusen, även klostren tvingades avveckla sin verksamhet.

Med dem försvann vårdande funktioner för folket bakom murarna, i några enstaka fall bedrev klostren också mer utåtriktade sjukstugor som nu gick förlorade. Efter reformationen föll ansvaret för sjuk- och fattigvård på socknarna, men det skulle ännu ta lång tid innan omsorgsfrågorna prioriterades. I synnerhet fattigvården var svårt eftersatt. Under talet etablerades ett antal kronohospital som med hjälp av statliga bidrag erbjöd sjukvård.

Danviks hospital i Stockholm och Vadstena hospital i Östergötland var mot slutet av seklet de två största. Under talet spred sig tankarna om ett hälsosamt och stärkande liv kring en brunnsmiljö. I Medevi - ett par mil norr om Vadstena -startade Nordens första hälsobrunn. Ramlösa, Loka, Sätra och ytterligare en lång rad privata satsningar följde snart i Medevis spår. På talet tog sig idén om det sunda livet nya uttryck längs den svenska västkusten.

Kurorter som Varberg, Lysekil och Gustafsberg lockade med vackra anläggningar, salta bad och friska vindar. Som en stark kontrast till sköna och vilsamma vistelser vid brunnar och kurorter kan det öde ses som drabbade samhällets olycksbarn. En brottslig handling kunde resultera i kyrkoplikt. Plikten innebar inte bara krav på ett erkännande, brottslingen skulle också be om förlåtelse och lova bota och bättring. Kyrkoplikten levde kvar ända fram till då straffarbeten av olika slag började bli allt vanligare.

När Serafimerlasarettet inrättades på Kungsholmen i Stockholm blev det starten för ett svenskt sjukhusväsende med bättre organisation och högre ambitioner. I landsortsstäderna lät man emellertid inte nöja sig med löften om tillgång till Serafimerlasarettet, nu ställde man krav på egna sjukhus. Snart följde både en rad länslasarett och nya vårdinrättningar i form av barnhus, tukthus för lösdrivare och spinnhus för kvinnor.

Samtidigt som de regionala sjukhusen blev allt fler stärktes organisationen och var tiden mogen för ett statligt ämbetsverk i sjukvårdsfrågor: Sundhetskollegium. De följande åren blev händelserika. Den statliga myndigheten Överintendentsämbetet, med anor från talet, slog vakt om den goda arkitekturen när mängder av nya offentliga byggnader restes under andra hälften av talet.

Psykiatrins historia – Sverige och mentalsjukhusens historia: från helgeandshus till öppenvård

Tack vare ämbetet fanns det därför till exempel specifika krav för hur ett sjukhus skulle utformas. Under senare delen av talet byggdes, förutom lasarett, också ett stort antal sanatorier och epidemisjukhus runt om i landet. Högt belägna platser var särskilt intressanta, där förväntades den rena och friska luften ta upp kampen mot de fruktade farsoterna Tuberkolos infektionssjukdom och Spanska sjukan dödlig influensa.

Bara under åren dog 38 svenskar i sviterna av Spanska sjukan. Fångvården hade så sent som på talet i ärlighetens namn inte särskilt mycket med vård och återanpassning att göra. Ett fängelse skulle framförallt ha en avskräckande effekt, och brottslingar avtjänade alltför ofta sina straff i mörka, medeltida fängelsehålor på ställen som Carlstens fästning , Kalmar slott eller Citadellet i Landskrona. Kronprins Oskar, sedermera Oskar I, reagerade mot misären och skrev han tillsammans med fångvårdschefen Claes Livijn ett debattinlägg som slog an tonen för en humanare fångvård.

Riksdagen reagerade snabbt med ett extra statsanslag för att förbättra situationen, och efter den stora fångvårdsreformen fick Överintendentsämbetet i uppdrag att bevaka en om- och nybyggnation av landets fängelser. Moderna tankar om pedagogik och rehabilitering enligt det så kallade Philadelphiasystemet banade nu väg för fängelsebyggnader med ensamceller och generöst ljusinsläpp.