Hur många hamburgare får man ut av en ko

Michelin-krogen Gastrologik gör sin tolkning av en hamburgeria: Rödkulla-stuten Boris från småländska Vislanda ska bli hamburgare och serveras som take away helgen 14 till 16 maj. Strax före jul gjorde Gastrologiks bakficka Speceriet sin sista servering.

Vattenanvändning och svenskt kött

Även om vatten är en förnybar resurs är den inte obegränsad. Globalt sett är vattenbrist ett stort problem och i produktionen av livsmedel används stora mängder vatten. Hela 70 procent av jordens sötvattenresurser nyttjas inom jordbruket eftersom en stor del av markerna konstbevattnas. Men hur ser vattenanvändningen ut vid produktionen av svenskt kött? Det stämmer att det går åt närmare 15 liter vatten för att producera ett kilo nötkött.

Men vilken typ av vatten är det, och hur används det? Man skulle kanske kunna tro att kon dricker alla dessa liter vatten, men hela 94 procent alltså 14 liter är regnvatten som faller på gräset, som djuren i sin tur äter. Majoriteten av nötköttets så kallade vattenfotavtryck utgörs alltså av regnvatten som används till att producera den mat som nötkreaturen äter. Av den totala vattenanvändningen är endast 1 procent dricksvatten till djuren, vilket framgår i grafiken nedan.

I Sverige äter nötkreaturen mestadels gräs — alltså gräs som bevattnas av regnvatten, oavsett om djuren äter det eller inte. Det betyder att vårt svenska, regniga klimat är en fördel när det kommer till nötköttsproduktion.

Vilket land äter mest kött Hur många hamburgare kan du få ut av en ko? Källor för den genomsnittliga vikten av en ko varierar beroende på ras och plats.

Hur mycket kött ska man äta per dag – Väljer man istället en gourmetburgare då ska den vara rejäl, minst gram.

Hur mycket kött per person i veckan Jag formar färsen till en boll som sedan trycks ut i den tokheta stekpannan.

Med andra ord är det inte ett problem att det används 15 liter vatten för att producera ett kilo nötkött i Sverige — just tack vare att vi har mycket regn som faller på gräset som korna äter. När man pratar om vattenfotavtryck är det viktigt att ha koll på vilken typ av vatten man använder. När man beräknar mängden vatten som används vid matproduktion brukar man dela upp vattnet i tre olika kategorier; grönt, blått och grått vatten.

Grönt vatten är regnvatten, blått vatten är grund- och ytvatten, grått vatten har påverkats av föroreningar. Höga andelar blått och grått vatten kan indikera miljöproblem, särskilt när produktionen sker i delar av världen med vattenbrist. Water Footprint Network har identifierat att produktionen av nötkött främst kräver regnvatten, medan livsmedel som mandel, ris och dadlar förbrukar stora mängder grund- och ytvatten vid odlingen.

Sverige har gott om sötvattenresurser. Enligt de senaste uppskattningarna för finns det en total förnyelsebar vattentillgång på nästan miljarder kubikmeter sötvatten. I Sverige används 4 procent av det tillgängliga sötvattnet. Jämfört med andra europeiska länder är det en av de lägsta siffrorna.

Stjärnkrogens experiment: 800 hamburgare av en Rödkulla-ko

Men, vi kan ändå uppleva vattenbrist i Sverige. Det beror på att vattentillgång och vattenuttag inte alltid sammanfaller geografiskt, och då blir det regionala och lokala obalanser. Vattenbrist är ofta kopplat till användningen av grundvatten. Eftersom både kommunala och privata dricksvattentäkter är starkt beroende av grundvatten, kan det uppstå vattenbrist även om vi har tillräckligt med ytvatten. Bristen inträffar vanligtvis under sommaren, på grund av låga regnmängder, bevattning av grödor och ökad efterfrågan från sommarbefolkningen.

Människor i Sverige använder dagligen cirka liter vatten per person i genomsnitt. Denna vattenanvändning inkluderar aktiviteter som duschning, användning av toaletter, tvätt, disk och matlagning. Det är värt att notera att detta är 40 liter mer än vad en mjölkko behöver i daglig vattenförbrukning. Enligt Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning är det inte bara ökande temperaturer och risken för torka som följer i klimatförändringarnas spår.

Ökad nederbörd kan också påverka växtodlingen negativt. Ett högt vattenstånd som dränker rötterna, minskad solinstrålning samt ökad förekomst av växtskadegörare och sjukdomar, är också negativa konsekvenser av ökad nederbörd. Mark som är mättad av vatten gör det svårt att köra maskiner på åkrarna medan skyfall under skörden kan skada grödorna, eller till och med förhindra skörden. När grödorna tyvärr inte uppfyller kraven för att bli mat till människor, på grund av till exempel torka eller för mycket regn, kan de istället bli mat till djuren.

Då kan djuren ta vara på grödorna som foder och omvandla dem till näringsrik mat åt oss människor. Samtidigt återförs näringsämnen till jorden genom djurens gödsel så att vi kan odla grödor på nytt. Hoppa till innehåll Hem Om kött Klimat och hållbarhet Vattenanvändning och svenskt kött. Vattenanvändning och svenskt kött. Det kanske är ett påstående du har hört? Men stämmer det? Och är det skillnad på vatten och vatten?

Hur mycket vatten använder vi egentligen? Går det verkligen åt 15 liter vatten för att producera ett kilo nötkött? Relaterade artiklar Restaurangbranschen i gemensamt upprop för ökad efterfrågan på svenska råvaror Måltidsglädje, råvaror i säsong och svenskt kött!