När grundades jönköping

Jönköping omkring år , sett mot norr, med Munksjön i förgrunden. Ur Suecia antiqua et hodierna. Karta över Jönköping från talet Utsikt över Jönköping , sett mot öster från backen till Dunkehalla. Teckning av Olof Sörling i Ny Illustrerad Tidning. En marknad på Hovrättstorget under slutet av talet. Jönköping är Sveriges tionde största tätort [ 6 ]. Jönköpings stadsområde från talet utgörs av den tidigare sandreveln Sanden med två mindre sjöar Munksjön och Rocksjön vid Vätterns södra strand, omgivet av kuperade sluttningar.

Tätorten omfattar även de tidigare tätorterna Huskvarna och Norrahammar. Staden fick stadsprivilegier Jönköpings privilegiebrev är de äldsta bevarade i Sverige. Namnet Jönköping in castro Junakøpung innehåller troligen i sin förled det gamla namnet på Junebäcken. Efterleden är köping i bemärkelsen handelsplats. I ett brev från den 14 februari kallade Gustav II Adolf staden, som då flyttades till "sanden" mellan Vättern och Munksjön , Adolfsborg.

Namnet kom dock aldrig i bruk. Det finns ett tiotal fornlämningar bevarade, varav tre är stora bronsåldershögar , bland andra "Lustigkulle" på Rosenlund. De övriga är stensättningar från järnåldern.

Jönköping invånare tätort Franciskanklostret i Jönköping grundades först på talet och de första tiggarordnarna som kom till Sverige på talet slog sig först ner i redan etablerade städer.

Jönköpings kommun Jönköping omkring år , sett mot norr, med Munksjön i förgrunden.

Jönköping stad invånare Första ingenjörsutbildningen startar vid Högskolan i Jönköping.

Vidare märks ett depåfynd från bronsåldern och ett offerfynd från folkvandringstiden. Jönköping grundades troligen under Magnus Ladulås tid som handelsort och som en gränsort mot Danmark. Jönköping var Eriksgatans sydligaste punkt. Där sammanstrålade Lagastigen och Nissastigen. Den 18 maj fick staden genom Jönköpings privilegiebrev , sina första kända stadsprivilegier, avfattade på latin av Magnus Ladulås i ett på Alsnö i Mälaren dagtecknat dokument.

Jönköpings stads historia

Det är Sveriges äldsta bevarade privilegiebrev. Privilegierna bekräftades och förnyades bland annat , och av Magnus Eriksson , av Erik av Pommern , av Karl Knutsson och av de tre Sturarna. Sten Sture den äldre avled i Jönköping Gustav Vasa utökade stadens stapelrätt. Efter talets mitt ersattes ofta formen Junakøpunger med Jonakøpunger. Omkring år ändras namnet till Jønakøpung , varefter namnet Jönköping befästs.

De äldsta beläggen för en stadsbildning går tillbaka till och talen.

Jönköpings stads grundande

År grundades ett franciskanerkloster vid Lillesjön, senare kallad Munksjön , vilket bidrog till utvecklingen. En gynnsam privilegiepolitik från Kronan och ett allmänt ekonomiskt uppsving gav goda tillväxtbetingelser. Under talet hade Jönköping utvecklats till en medelstor stad med kanske 1 invånare. Handeln baserades då på export av animalieprodukter och oxdrifter till Bergslagen. Genom sitt strategiska läge drogs Jönköping in i maktkampen om den nordiska unionen och utsattes för upprepad förstörelse och brand.

År skövlades och brändes staden under Daniel Rantzaus fälttåg och inför en väntad belägring under Kalmarkriget brände borgarna själva sin stad. Befolkningsutvecklingen stagnerade under senmedeltid och talet, men en ny expansion kan skönjas från talet. Arbetet med att efter reformationen bygga om det tidigare franciskanklostret till det kungliga Jönköpings slott med befästningsverk skapade i förening med en merkantilistisk stödpolitik en gynnsam ekonomisk grogrund.

Befolkningen till cirka 2 vid talets slut. Under hertig Karls regering började järnmalmen vid Taberg utnyttjas och förberedelser gjordes för anläggandet av Vantmakeriet i Jönköping. Gustav Adolf försökte fullfölja faderns planer och anlade även Jönköpings gevärsfaktori med borrverk i Dunkehallaån. Vid nuvarande Hovrättstorget byggdes år hovrättshuset och år Rådhuset. När Skåne, Halland och Blekinge efter freden i Roskilde blev svenska, förändrades Jönköpings förutsättningar.

Stadens militära roll föll bort, men förlusten kompenserades delvis av att Jönköping från blev administrativt centrum och säte för Göta hovrätt. Dock blev talet ett stagnationens sekel i Jönköpings historia. Slottet ödelades av en vådeld. Staden hade år mindre än 3 invånare. Åren —72 utkom det liberala Jönköpingsbladet , och grundades Jönköpings tändsticksfabrik. I båda projekten var Johan Edvard Lundström en drivande kraft.

Ända in på talet tillhörde Jönköping rikets mest expansiva städer.