Förebyggande åtgärder rehabilitering
Det är åtgärder som ska hjälpa medarbetaren att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga. Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska. En rehabiliteringsprocess har en början och ett slut över en förutbestämd tidsperiod.
Den kan sträcka sig mellan olika vårdnivåer och huvudmän samt mellan olika vårdgivare och utförare. Definition: "insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning , utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet". Definition: "insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning , utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet".
Rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter.
Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Rehabilitering kan bland annat innefatta medicinsk, arbetslivsinriktad och social rehabilitering.
Inom hälso- och sjukvården avses i huvudsak den medicinska rehabiliteringen, som är en integrerad del av vård och behandling och ett kunskapsområde oavsett diagnos, patientgrupp eller ålder. Inom rehabiliteringsområdet arbetar flera olika yrkesgrupper, som till exempel arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, logopeder eller psykologer. Olika arbetslivsinriktade insatser kan ges av både arbetsgivare, hälso- och sjukvård och myndigheter.
En god samordning mellan dessa instanser är viktig. Social rehabilitering kan handla om olika stöd för att stärka sociala funktioner, självständighet och delaktighet i samhällslivet. Stöd i form av till exempel ledsagarservice eller daglig verksamhet kan ges som bistånd enligt socialtjänstlagen om förutsättningarna för rätt till bistånd är uppfyllda. Samverkan med de yrkesgrupper som arbetar med de medicinska, arbetslivsinriktade och sociala insatserna är väsentlig för en framgångsrik rehabilitering.
Hälso- och sjukvården arbetar inte bara med att behandla sjukdomar utan även med att stärka hälsa och delaktighet genom förebyggande arbete. Det kan handla om att ge råd om hälsosamma levnadsvanor, till exempel att öka den fysiska aktiviteten eller att sluta röka. Andra områden kan handla om att förebygga fallolyckor i hemmet. Temat Främja hälsa och förebygga ohälsa. Hjälpmedel är en av de insatser som kan ingå i rehabiliteringen.
Hjälpmedel förskrivs efter individuell behovsbedömning. Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.
Rehabilitering: vad är det till för? Typer och metoder
Läs mer under temat Hjälpmedel. Välfärdsteknik kan också vara en del av rehabilitering men är ett vidare begrepp och används mycket även inom socialtjänsten. Välfärdsteknik definieras som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Läs mer under temat Välfärdsteknik.
Förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården är både att främja hälsa, förebygga ohälsa och motverka försämring. Arbetet med förebyggande åtgärder behöver pågå under ett helt sjukdomsförlopp. Ibland kan samma typ av åtgärder vara både behandlande och samtidigt förebygga framtida ohälsa, det vill säga prevention. Det kan handla om att informera om samband mellan levnadsvanor och hälsoproblem och ge råd och stöd till patienter som behöver ändra ohälsosamma levnadsvanor.
Det kan till exempel vara stöd för att öka sin fysiska aktivitet utifrån sina specifika förutsättningar och önskemål. Annat förebyggande arbete kan handla om att förebygga fallolyckor med olika typer av insatser. Fysisk träning, i form av en kombination av balans- och styrketräning, är den åtgärd som tydligast visar en minskad risk för fall och fallrelaterade frakturer. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och bättre koll på läkemedelsanvändning anses också minska fallrisken.
Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev — få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg. Prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev.
Om rehabilitering
Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter. Start Områden och teman Rehabilitering Om rehabilitering. Om rehabilitering. Hur kan man arbeta med rehabilitering? Rehabilitering i hemmet. Rehabiliterande arbetssätt vid omsorgsarbete i hemmet. Klassifikationer och koder för rehabilitering.