Personröster valmyndigheten
Totalt har 21 ledamöter valts in i Europaparlamentet, skriver Valmyndigheten. Av dessa blev 10 invalda på personröster. Valprövningsnämndens beslut Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan finns tillgängliga. För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen.
En sådan fanns för besluten före då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling. När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen. Namnuppgifter ersätts med A. B, och så vidare. De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte. Länsstyrelsen i Värmlands län fastställde i ett beslut den 20 september utgången av valet till kommunfullmäktige i Kils kommun.
Alexander Johansson har överklagat länsstyrelsens beslut. Till sitt överklagande har han bifogat en bild på en valsedel där han var uppförd som en av Sverigedemokraternas kandidater i valet till kommunfullmäktige. På valsedeln hade kryssmarkeringar gjorts vid både hans namn och en annan kandidats namn, men kryssmarkeringen framför den andra kandidatens namn hade strukits över med ett flertal streck. Alexander Johansson har anfört i huvudsak följande.
Vilken myndighet som helst skulle godkänna en liknande kryssmarkering i ett formulär.
Valresultat
Det råder inga tvivel om att rutan vid den andra kandidatens namn är översuddad. Krysset är avgörande för hans del. Han fick 79 godkända personröster och behövde 80 för att nå 5 procent. Länsstyrelsen har vid flera tillfällen under valet varit i kontakt med den klagande och även Sverigedemokraternas representant i Värmland Runar Filper, med anledning av aktuell valsedel. Den klagande uppgav att det saknades en röst för att han skulle flyttas upp på listan och på så sätt bli invald.
Personal i länsstyrelsens kontrollgrupp fick då till uppgift att kontrollera samtliga valsedlar i Kils kommun på nytt. Vid kontrollen återfanns tre valsedlar där personkryssen inte hade beaktats eftersom det på dessa valsedlar gjorts en markering i rutan för personkryss för två av kandidaterna. Foton av dessa skickades till den klagande och till partiets representant. Vidare att valsedeln därför hanterats som om den varit utan personkryss och att partiet tillgodoräknats rösten.
Rådata och statistik
Det förhållande att en av markeringarna på aktuell valsedel inte är ett kryss ändrar inte denna bedömning. En markering i rutan för personkryss kan vara utformad på annat sätt än genom ett kryss och ändå beaktas som en personröst. Länsstyrelsen har i telefonsamtal med Valmyndigheten uppgett att den kontroll som beskrivs i dess yttrande utfördes innan länsstyrelsen fattade beslut om att fastställa resultatet av valet samt att de tre valsedlarna alla bedömdes som röster på partiet.
Känslighetsanalys Frågan är om en 1 personröst på Alexander Johansson i valet till kommunfullmäktige i Kils kommun kunnat påverka kandidatens möjlighet att bli invald. Sverigedemokraterna fick 1 röster i valet till Kil kommunfullmäktige. Alexander Johansson fick 79 personröster och behövde enligt ovan få ytterligare två 2 personröster för att kunna bli utsedd till ledamot eller ersättare enligt personröstningsreglerna.
En 1 personröst i valet till Kil kommunfullmäktige påverkar därmed inte valresultatet, men två 2 skulle göra det. Valmyndighetens bedömning Valmyndigheten kan konstatera att vallagen ger väljarna ett stort antal alternativ att rösta på parti och kandidat. Av utredningen framgår att länsstyrelsen bedömt en valsedel där väljaren avgivit en röst på Sverigedemokraterna som en röst på partiet och bortsett från kandidatnamnen på grund av att väljaren markerat i rutorna framför såväl kandidat nr 1 som kandidat nr Det är en grundlagsskyddad rättighet att rösta och det är viktigt att länsstyrelsen vid rösträkningen omhändertar väljarnas viljeyttringar på ett korrekt sätt.
Varje röst där väljarens vilja kommer till uttryck ska beaktas. Länsstyrelserna gör i samband med rösträkningen en rad bedömningar av om väljarens vilja går att uttyda. För att likrikta bedömningen har länsstyrelserna tillsammans med Valmyndigheten på förhand enats om vissa tolkningar, men det är omöjligt att i detalj förutse hur väljarnas markeringar ska tolkas. En bedömning måste göras i varje enskilt fall.
Valmyndigheten instämmer emellertid inte i länsstyrelsens bedömning att markeringarna på valsedeln ska bedömas som att det lämnats mer än en personröst. Inte heller bedömer Valmyndigheten att det inte framgår vem personrösten avser. Valmyndigheten menar att valsedeln bör tolkas så att väljaren avsett att rösta på kandidat nr 20 och att markeringen i rutan framför kandidat nr 1 varit avsedd att utgöra en radering av ett kryss.
Det har enligt Valmyndigheten därmed förekommit en avvikelse från föreskriven ordning.