Väldens största spannmålshamn
Lista: Världens 10 största företag. Ekonomi. Här är den kompletta listan över världens största företag. Och med största menar vi Världens högst värderade företag – och med värdering så menar vi vad företaget totalt är värt i och med aktiekurserna.
geografispel om Världen
(USA). En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. En kontinent är inom geografin en stor sammanhängande landmassa. Orden används ibland synonymt. Skillnaden kan illustreras av att Asien och Europa är egna världsdelar, men att Eurasien är en kontinent. På vissa språk, exempelvis engelska , har man inte separata ord för detta, varför man då skiljer mellan begreppet i geografisk mening sv.
Ibland används samlingsbegreppen gamla världen och nya världen , där Gamla världen avser Afrika , Asien och Europa medan Nya världen framförallt står för Nordamerika och Sydamerika men ibland även anses inbegripa Oceanien och Antarktis. Ibland används beteckningen subkontinent bland annat om de arabiska och indiska halvöarna.
Jorden har mellan fyra och sju världsdelar, beroende på vad man räknar som en världsdel:. Modellen med sju världsdelar är vanlig i Kina , i Indien , i de flesta engelskspråkiga länder och i större delen av Europa. Modellen med sex världsdelar, med kontinenten Eurasien som en världsdel, är vanlig i Ryssland , de gamla Sovjetstaterna och Japan. Modellen med sex världsdelar, med Amerika som en världsdel, är vanlig i Latinamerika samt i vissa delar av Europa: Grekland , Italien , Portugal , Spanien och Frankrike.
En variant av denna modell inkluderar bara de fem bebodda världsdelarna inte Antarktis [ 8 ] [ 9 ] , likt de olympiska ringarnas betydelse.
Introduktion till världens 9 stora hamnar
Den följande tabellen sammanfattar landmassan och folkmängden i varje världsdel med utgångspunkt från uppdelningen av jorden i sju världsdelar. Världsdelarnas totala landarea är kvadratkilometer, eller 29,1 procent av jordens yta kvadratkilometer. Stilla havet utgör mer än 30 procent av planetens yta. Atlanten, som skiljer Europa och Afrika från Nordamerika, är världens näst största vattenmassa och den med högst salthalt. Indiska oceanen är det tredje största havet.
Gränserna mellan världsdelarna är delvis omstridda och därmed finns det områden som är oklara avseende vilken världsdel de tillhör. I princip ska bara geografiska hänsyn tas när man definierar gränserna, men ibland används politiska hänsyn på ett sätt som kan variera över tiden. Europas och Afrikas kontinenter gränsar inte till varandra, så det är bara öar som kan bli oklara. Avstånd till oomstridda landområden brukar användas som definition.
Bland öar är det lite oklart. Öarna i Egeiska havet brukar räknas till Europa genom deras grekiska politiska tillhörighet. Cypern brukar räknas till Asien med tanke på läget, men har politiskt kopplats till Europa, bland annat fått bli medlem i EU , som bara tillåts för europeiska länder. Novaja Zemlja i Ishavet brukar räknas till Europa. Gränsen är delvis omstridd och lite politiskt känslig, och har delvis gått på andra ställen genom historien.
Gränsen dras geografiskt längs den lägst belägna marken mellan Suezviken och Medelhavet, vilket exakt är där Suezkanalen är dragen. Öar och ögrupper som till exempel Mauritius och Seychellerna räknas till Afrika och Maldiverna till Asien, baserat på avstånd till fastland. Gränsen brukar dras i Dariénbergen mellan Panama och Colombia, vanligen i vattendelaren som gränsen följer. Ibland dras den i Panamakanalen. Ofta används Weber-linjen som gräns eftersom det är en tydlig gräns mellan de väldigt olika djurarterna som finns i Asien respektive Australien.
Även Marianerna och Hawaii räknas till Oceanien. Ibland görs en mer politisk indelning, där den västra halvan av Nya Guinea, Papua , räknas till Asien, eftersom området tillhör Indonesien politiskt sedan , medan Papua Nya Guinea , som ligger på samma ö, räknas till Oceanien. Detsamma gäller för Hawaii, som av politiska skäl ibland räknas till Nordamerika. Dock räknas Franska Polynesien inte till Europa. Enligt Antarktisfördraget räknas allt land söder om latituden 60°S som tillhörande Antarktis.
Några ytterligare öar som Bouvetön och Kerguelen brukar räknas till världsdelen eftersom de ligger så långt från annat fastland. Vissa öar ligger så långt från kontinenter att de ofta räknas som öar som inte hör till någon världsdel. Under senare år har olika teorier framkastats om fler kontinenter. Teorierna handlar ofta om att fler bitar av den före detta superkontinenten Gondwanaland kan definieras som egna kontinenter ibland benämnda mikrokontinenter.
Två sådana bitar är Zeelandia och Mauritia , vilka numera till största delen befinner sig under vattenytan utöver ett antal öar exempel: Nya Zeeland och Nya Kaledonien respektive Mauritius. Ytterligare en mikrokontinent är Madagaskar. Denna artikel är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia. Innehåll flytta till sidofältet dölj.