Europas medeltid
Rolandssången. Det verk jag har läst ett utdrag från kallas för Rolandssången och är skrivet på talet. Det handlar lite kort sagt om ett krig mellan de muslimska saracenerna från Spanien och kristna riddare från Frankrike som ägde rum kring år De stred om landområdet och den religiösa kontrollen kring Pyrenéerna (En. Genom att klicka 'Jag godkänner' accepterar du användandet av kakor på webbplatsen. Kristendomen införs under talet i Sverige och med den medeltiden.
Traditionellt har forskarna satt tidsgränsen för medeltidens början till år eller M edeltiden slutar med de religiösa och politiska förändringar som sker under talet. Gränsen brukar sättas antingen när Gustav Vasa blev kung år eller vid reformationsriksdagen i Västerås år Svensk medeltid är indelad i tre olika tidsperioder: tidigmedeltid, ca , högmedeltid och senmedeltid Italienska talsförfattare ansåg att medeltiden var den mörka tiden mellan två ljusa perioder i mänsklighetens historia, antiken och renässansen.
Det är därför medeltiden ibland kallas för den mörka medeltiden. Kristnandet var avgörande för att Sverige enades. Redan under talet hade kristna missionärer försökt omvända östra Skandinavien till sin tro, men misslyckats. Det dröjde till slutet av talet innan kristendomen fick fäste genom att de första svenska kungarna och stormännen kristnades. Under och talet var främst de högre klasserna intresserade av den nya tron.
Staten och kyrkan samarbetade nära och varje ny kung som kröntes skulle välsignas av en ärkebiskop. De första kyrkobyggnaderna var privata. Den nya religionen får så småningom alltmer fäste även hos bondebefolkningen. Men det är först under talet som det kristna budskapet fick ordentligt genomslag hos folket.
europas medeltid2
Gamla Uppsala var något av en centralpunkt under järnålder. Här byggdes bland annat tre stora gravhögar, Uppsala högar, anlagda ungefär mellan år och år Platsen har tolkats som något av ett religiöst centrum före kristendomens införande. Gamla Uppsala blev år ärkebiskopsstol och en kristen kyrka byggdes på platsen. Det har under århundradena diskuterats om kyrkan byggdes på platsen för ett äldre hednatempel.
Medeltid – när, var, hur?
Adam av Bremen skriver nämligen omkring om ett tempel på platsen. Påståendet har dock inte kunnat beläggas arkeologiskt. År fanns ungefär tjugo städer i kungariket Sverige. De flesta hade vuxit fram under talet. Visby, Kalmar och Stockholm var troligen de enda städerna med fler än tusen invånare. Städerna var administrativa centrum för staten och kyrkan, men framförallt en plats för utbyte av varor.
Järn, koppar, skinn och trä såldes och skeppades iväg till hamnar på kontinenten. Kläder, salt, vin och lyxartiklar importerades. Staden styrdes av fogde, borgmästare och råd. De ansvarade för att lagar och regler efterföljdes och att korrekta mått, vikter och mynt användes. Fogden var kungens ombud i staden, medan rådet bestod av sådana som ägde mark i staden. Borgmästarna var oftast en av rådsmännen. Kungamakten lockade handelsmän och hantverkare till städerna genom att erbjuda dem privilegier förmånliga rättigheter.
Många tyskar invandrade därför till de svenska städerna. Det skulle efter en tid innebära att den tyska handelsorganisationen Hansan i praktiken styrde över vissa av de svenska städerna.
I slutet av talet kom två nyheter till Sverige som skulle förändra hur kunskap spreds. Sedan talet hade svenska kyrkoföreträdare och stormän rest söderut för att studera vid de första europeiska universiteten i till exempel Bologna, Paris och Oxford. Alla dessa sköttes av kyrkan. Det var huvudsakligen teologiska och filosofiska lärosatser som lärdes ut. Med påvens godkännande grundas år Skandinaviens första läroanstalt för högre utbildning, Uppsala universitet.
Där undervisades i filosofi, juridik och teologi av lärare som studerat utomlands. Metoden att trycka bilder och skrivtecken med utskurna träplattor var känd i Östasien redan före år 0, men hade förfinats i Europa efter papprets introduktion under talet. Omkring år tillverkade tysken Johann Gutenberg det gjutinstrument som möjliggjorde den första maskinella boktrycket. Genom boktryckarkonsten kunde idéer och kunskap spridas snabbt, även om det skulle dröja många hundra år innan böcker fanns i varje svenskt hem.