Rörelsefrihet regeringsformen
Regeringsformen: Tryckfrihetsförordningen: Yttrandefrihetsgrundlagen: Successionsordningen: Ceremoniell makt; Statschefen: Verkställande makt; Regeringen: Statsministern: Statsråden: Regeringskansliet: Förvaltningsmyndigheterna: Lagstiftande makt; Riksdagen: Riksdagsordningen: Riksdagens talman: Riksdagens utskott: Riksbanken. Grundlagarna och riksdagsordningen är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras.
De ska skydda vår demokrati och är därför svårare att ändra än andra lagar. Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter.
Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter.
Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige. Kungen är Sveriges statschef men har endast representativa uppgifter och saknar politisk makt. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna av en grundlagsändring måste vara extra genomtänkta. Tanken är att skydda demokratin. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som till exempel begränsar människors fri- och rättigheter.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det hålls ett riksdagsval mellan de två besluten. Väljarna ska kunna ta ställning till förslaget om grundlagsändring och välja den riksdag som tycker som de själva gör i frågan. Det är möjligt att anordna en folkomröstning i en grundlagsfråga. Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas.
Resultatet av folkomröstningen är då bindande endast om en majoritet av de röstande är emot förslaget. Då får riksdagen inte ändra i grundlagen. Möjligheten att folkomrösta om grundlagsändringar infördes men har aldrig använts. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare. Det står i regeringsformen — den grundlag som utgör grunden för vår demokrati.
Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas. Det har funnits skrivna regler för hur Sverige ska styras sedan talet. Den första regeringsformen utfärdades Parlamentarism, det vill säga att regeringen styr med stöd av parlamentet, riksdagen, började användas efter första världskriget. Men den skrevs in i regeringsformen först Kungens makt har gradvis minskat genom åren.
När den nuvarande regeringsformen trädde i kraft blev kungen utan politisk makt och fick bara symboliska uppgifter. Regeringsformen börjar med grunderna för statsskicket och slår fast att all offentlig makt utgår från folket.
Grundlagarna
Det betyder att medborgarna är med och bestämmer genom de politiker som väljs in i riksdag, kommuner och regioner. Detta kallas representativ demokrati. I inledningen står också att det är riksdagen som stiftar lagar, att det är kungen eller en regerande drottning som är statschef, att regeringen styr riket och att domstolarna ska vara opartiska. Medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter har en central placering i regeringsformen.
Det är till exempel här det står att alla medborgare har yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det är också här det tas upp exempelvis att dödsstraff och diskriminering på grund av etniskt ursprung, hudfärg, sexuell läggning eller kön inte är tillåtet i Sverige.
Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
Regeringsformen beskriver övergripande hur riksdagen ska väljas och hur riksdagens arbete ska gå till. Hur en regering bildas och regler för regeringens arbete står också. Här finns regler för vad som bara får beslutas av riksdagen och vad regeringen får besluta om. Dessutom beskrivs exempelvis hur riksdagen kan ändra i grundlagen. En av riksdagens uppgifter är att kontrollera och granska regeringen.