tabvely.pages.dev

Vilka bindningar är intermolekylära

Kemiska bindningar. En grundläggande del inom kemin är hur bindningar mellan olika ämnen fungerar. Vi behandlar både bindningar inom ämnen (intramolekylära bindningar), mellan ämnen (intermolekylära bindningar), och varför dessa uppstår. I menyn till vänster kan ni se de artiklar vi har om ämnet. Jag skulle behöva en rangordning av de intermolekylära och intramolekylära bindningarnas smälpunkter. Vill veta vilka som har högst och lägst smältpunkt, även en tydlig förklaring.

Kan ej hitta något om detta på nätet! Smältpunkter gäller för fasta ämnen som just smälter, vilket kan ske när bindningar mellan molekyler bryts dock inte inom molekyler, för då sönderfaller molekylen i mindre bitar. Du verkar vilja rangordna bindningarnas styrkor. Vilka bindningar tror du har den högsta energin, de intra- eller intermolekylära bindningarna? Jag tror de intermolekylära bindningarna är starkast eftersom molekyler är större än atomer och på så sätt har de större laddnings skillnader om de skulle bindas med en annan molekyl tänker jag och ju större laddning man har ju större blir smält- och kokpunkt dvs att ju svårare blir det att bryta bindningen.

Du har rätt i att intramolekylära bindingar är starkare än intermolekylära starka bindingar. Det finns två sorters intermolekylära bindingar - jonbindning och kovalent bindning. Du verkar röra ihop dem. Kovalenta bindningar håller ihop atomer till molekyler molekyler är alltid oladdade. Jonbindning dåller ihop positiva joner och negativa joner med varandra. Kovalenta bindingar bryts när det sker en kemisk reaktion - när ett kovalent ämne smälter eller kokar är det intermolekylära svaga bindningar som bryts - vätebindningar, dipol-dipolbindingar eller van der Waalsbindningar.

Bindningars smältpunkter

Menade du intramolekylära bindningar i denna mening? Men isåfall undrar jag varför det är så? Jag skulle kunna påstå att det var för att testa dig, men tyvärr var det ett rent misstag. Jag föredrar att kalla dem starka och svaga krafter, det är inte så likadana ord. Så du menar att man skulle kunna tänka sig att intramolekylära bindningar är starka krafter och intermolekylära bindningar är svaga krafter? Det förstår jag! Skulle vara oerhört tacksam om du skulle kunna förklara varför de intramolekylära bindningarna är starkare krafter och varför de intermolekylära bindningarna är svagare krafter.

Det är lättare att bryta de svaga krafterna - det händer när ett ämne smälter eller kokar utan de svaga krafterna skulle allting vara antingen fasta salter eller i gasform. Dret räcker med betydligt mindre energi för att bryta de svaga krafterna. Okej tack, det förstår jag. Men jag vill veta just varför dem är svaga. Är det några speciella egenskaper som gör att dem har svaga eller starka bindningar? Gällande intermolekylära- och intramolekylära bindningar.

De är svagare än de starka krafterna.

  • Intermolekylära bindningar exempel Intermolekylär bindning.
  • Koldioxid van der waals bindning Intermolekylära bindningar är bindningar som existerar mellan molekyler.
  • Dipol dipol bindning van der Waalsbindning är en bindning som uppstår mellan molekyler som är svaga och tillfälliga dipoler (inducerade dipoler).
  • Intermolekylära bindningar magnus Intermolekylära bindningar är bindningar mellan molekyler (eller mellan olika delar i mycket stora molekyler som proteiner eller DNA).


  • vilka bindningar är intermolekylära


  • Vet du hur de svaga krafterna metallbindning, vätebindning, dipol-dipolbindning, jon-dipoloch van der Waalsbindning fungerar? Detta elektronmoln gör att metaller får speciella egenskaper. Ena molekylen måste bestå av en väte atom och den andra molekylen av en väteatom bunden till en elektronegativit atom som Fluor, Syre eller kväve. Denna molekyl har dessutom ett fritt elektronpar som den andra molekylen med en väte kommer att binda sig till, detta leder till en väte bindning.

    Inter- och intramolekylära bindningar

    Dessa joner kommer att dras till vattenmolekylerna eftersom vatten är dipoler och har deras laddning ojämnt fördelat. Jon-dipolbindning har uppstått. Dessa tillfälliga diplomet bildas hos opolära molekyler, som vi vet så rör sig elektronerna runt atomkärnan. Ibland blir det lite för många elektroner på ena sidan av atomen, då bildas en tillfällig dipol eftersom att laddningen blir ojämnt fördelat.

    Dessa tillfälliga diplomet drar till sig andra tillfälliga diplomet eftersom att deras ändar attraheras pga olika laddning. Van der Waals bindning har skett. Jag känner mig hyfsat säker på vad dessa bindningarna innebär. Hoppas mina förklaringar är förståeliga. Du behöver Logga in eller Bli medlem först! KittyKat Postad: 9 dec Bindningars smältpunkter Hej! KittyKat Postad: 10 dec Smaragdalena — Avstängd Postad: 10 dec