Ventilation höjd
Ett ventilationstorn vid Kronobergshäktet, Stockholm, Ventilation innebär förflyttning och utbyte av luft i byggnader. Ventilationen har flera syften; den vanligaste är att man vill skapa ett behagligt inomhusklimat. Ventilationen transporterar bort fukt, föroreningar m.m. från rummet och tillför "frisk" luft istället. Inomhusluften tillförs hela tiden partiklar, gaser och vattenånga från människor, material och maskiner.
God ventilation förebygger mögel och avlägsnar lukter
Utandningsluft och duschande är stora källor till fukt i inomhusluft. Ventileras denna inte bort får man kondens, först på kalla ytor som fönster, kallvattenledningar och sedan kanske till och med på väggar och möbler. En tillräcklig ventilation avlägsnar lukter, matos och skadliga gaser från byggnadsmaterialet samt förebygger fuktrelaterade mögel och rötskador. Små barn är ännu känsligare för dålig luft och mögel än vad vi vuxna är, de har lättare för att utveckla allergier av dålig lukt och mögel som kan finnas i våra hus - Allergier som kan sätta livslånga spår.
Med en kontinuerlig ventilation i ditt hus kan du andas en renare och friskare luft som ger dig möjligheten att behålla din och dina barns hälsa. I vissa fall pga pollen mm behövs även den inkommande uteluften renas innan den tillförs luften inomhus. Ur husets synvinkel och med hänsyn till risken för fuktskador är valet av ventilationssystem av stor betydelse. Långvarigt hög luftfuktighet inomhus kan göra att det börjar mögla på ytor och inredning och att fönster och konstruktioner både får ytliga och inre skador av mögel och röta.
Det är speciellt viktigt att din ventilation är tillräcklig i sovrummen. Ett bra ventilationssystem ska fungera så att det blir ett svagt invändigt undertryck för att inte riskera att fukt letar sig via luften ut i väggar, fönster och upp genom vindsbjälklag och på vinden orsakar kondens och risk för mögel- och rötskador.
Vägledning om ventilation
I Boverkets Byggregler om ventilation står att rum ska ha kontinuerlig luftväxling då de används. Det totala utbytet av luft genom en byggnad bestäms delvis av den luft som avsiktligt tillförs via tilluftsventiler. Det tillkommer dessutom vad som kallas ofrivillig ventilation genom vädring, öppning av dörrar, fönster och genomläckning i otätheter. Ofrivillig ventilation beror på hur stora otätheter det finns i byggnadsskalet samt vilka drivkrafter som påverkar huset.
Storleken på dessa drivkrafter beror på skillnader i temperaturer, den fria höjden i huset samt vindbelastning. Tätare hus ger som resultat en lägre ofrivillig luftväxling, hus med god lufttäthet måste därför alltid ha ett väl genomtänkt ventilationssystem med till- och frånluftsförsörjning genom ventiler. Frånluft suger man i våtutrymmen samt kök. I vanliga rum som sov-, vardags-, allrum har man tilluftsventiler. Man bör styra ventilationen så att undertryck råder.
Med övertryck finns risk att man får varm fuktig luft ut i husets stomme. Vid kall väderlek kan då luften fälla ut kondens på kalla byggnadsdelar längre ut i vägg- och takkonstruktion. Vid ett system med enbart styrd frånluft får man automatiskt ett undertryck i huset. I ett system med styrd tilluft och frånluft FTX så kan man justera så tillflödet blir lite mindre än frånluften.
För att kunna garantera en kontrollerad luftomsättning erfordras oftast en mekanisk ventilation. Självdrag ger inte den här garantin. Vid spisen exempelvis, kan man inte garantera att stekos förs bort med mindre än att man har ett riktigt undertryck. Ur energisynpunkt krävs att man kan återvinna det mesta av värmeinnehållet i frånluften. För att övervinna tryckfallet i återvinningsbatteriet i frånluftskanalen måste man ha fläktstyrt luftflöde.
För att kunna garantera en ren inomhusluft erfordras det filter i tilluften. Filtret ger upphov till ett tryckfall som måste övervinnas med fläkt. Vad man däremot ofta glömmer, är att man bör kunna variera luftflödet genom byggnaden efter behov. Med rätt styrning så erfordras det mekanisk ventilation i de flesta fall. Självdrag fungerar olika beroende av utetemperaturen. Drivkraften i ett självdragssystem utgörs av termiken, dvs varmluft stiger uppåt på grund av att den är lättare än kall dito.
I äldre byggnader drogs alltid ventilationskanalerna i skorstensstocken. När man eldade i spisarna och kopplade till rökkanalen blev denna varm och värmde även frånluftskanalerna i skorstensstocken. Då värmdes frånluften och steg uppåt. Genom att öppna eller stänga frånluftöppningar kopplade till resp. Drivkraften fläkten var alltså värmen från rökkanalen. Systemet fungerar inte om man inte har en drivkraft.
Begrepp som man ser i dag som förstärkt självdrag med s. Ur energisynpunkt går det inte att skapa rätt inomhusklimat med självdrag och dagens energikrav kan inte uppfyllas med självdrag. Idag talar man ofta om självdragsventilation, olika typer av mekanisk ventilation och hybrid ventilation.