Psykologi mobbning

5 nycklar till att hantera mobbning och trakasserier på arbetsplatsen. Mobbning gäller inte bara barn. Även vuxna kränker varandra, och forskning har visat att det är en av de mest förnedrande saker man kan uppleva på jobbet. Här får du arbetspsykologens råd. Av Karen Vedel.

3. Mobbningens mekanismer – mobbningsbekämpning ur forskningsvinklar

PFL tar ställning emot mobbning. Mobbning som företeelse är psykologiskt mycket destruktivt mot individens varande, och riskerar sätta långtgående djupa spår i själslivet. Individens unika varande är en mänsklig rättighet som inte ska bli utsatt för kränkande behandling barnkonventionen , de mänskliga rättigheterna. Skollagen tar starkt ställning emot all kränkande och diskriminerande behandling och lagstiftningen ställer höga krav på förskolors och skolors mobbningsbekämpande arbete.

Detta är det sista inlägget i serien kring mobbningens mekanismer där PFL försökt att lyfta fram ny forskning gällande mobbningens mekanismer, för att vi tror att förståelse ger större kraft att bekämpa. I detta inlägg presenteras kortfattat olika möjliga ingångar till interventioner som b. Bryta det cirkulära förloppet. Detta i sin tur ger olyckligtvis en ökad risk att bli mobbad också i den sociala miljöer då osäkerheten ofta sätter sig djupt.

Något som i studierna visade sig kunna förstärka osäkerheten var graden av självklander hos den mobbade.

Konsekvenser av mobbning i vuxen ålder Men forskning tyder på att mobbning kan ge förvånansvärt allvarliga psykologiska men, långt upp i vuxen ålder.

Vad är verbal mobbning I arbetet mot mobbning blir det därför av vikt att förstå att mobbande individer kan tjäna på sitt mobbningsbeteende och att de då också är ovilliga att släppa detta beteende.

Psykisk mobbning vuxna Det finns saker du kan göra.

Vad är psykisk mobbning Skolan ska utreda mobbningssituationer och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.

Om mobbningsutsatta kan förmås att öva in beteenden som signalerar säkerhet, ej förebrå sig själv och ej undvika att säga ifrån borde risken minska, åtminstone i nya situationer. Men när det cykliska förloppet väl satts igång blir det svårt för offret att lyfta sig ur osäkerheten och även den sociala-etiketteringen och stigmatiseringen som mobbningen medför, om offret är kvar i samma grupp. Det cykliska förloppet är på så vis en faktor som långvarigt ökar risken för att bli mobbad för den som blivit utsatt en gång.

Detta, samt forskningen kring att mobbning långvarigt sätter negativa spår i individer, understryker vikten av att intervenera tidigt i mobbningsskeenden. Interventioner utefter synen på mobbning som evolutionärt framselekterat beteende. Författarna Volk, Camilleri, Dane och Marini, vilka skrivit artikeln Is adolescent bullying an evolutionary adaption? I gruppkulturer där det anses vara hög status och styrka, att hjälpa andra individer och vara en positiv ledare, kommer de evolutionärt framselekterade krafterna gällande mobbningsbeteendet istället bli kanaliserade på andra, mer konstruktiva sätt istället för destruktiva.

Andra sätt att visa styrka på skulle kunna vara genom sportsliga prestationer, att hjälpa andra, vara positivt ledare, etc. Ett program som kanske inte direkt är designat med evolutionspsykologiska teorier i åtanke, men som b. Interventioner som syftar till att stärka försvarare. Utifrån synen på mobbning som ett gruppfenomen och att det faktiskt är gruppen som skänker mobbaren status genom mobbningsbeteenden framträder implikationer att anti-mobbningsinterventioner bör vara riktade mot gruppen som står som vittne till mobbningen och som i tysthet ogillar mobbningsbeteendena dvs de passiva vittnena , snarare än mot de individer som är aktiva i mobbningen.

Om dessa kan göras aktiva i att verbalisera sitt misstycke mot mobbningen eller att på andra sätt skrida till handling kan vinster fås inte bara att i att mobbaren får minskad status, utan även att den mobbade får en tillhörighet och minskad risk för offer-ettikettering. K iVA-programmet som utvecklats på Åbo Universitet och som bygger på färsk forskning, syftar just till att arbeta mot mobbning genom att dels rikta sig till hela gruppen för att aktivera de passiva vittnena genom dataspel, övningar, föräldraaktivering, lärarmanualer, elevmaterial, videofilmer, formulär och posters och dels genom att ha interventioner i akuta mobbningssituationer.

1. Mobbningens mekanismer – mobbningsbeteendets orsaker och funktioner

Programmet riktar sig primärt till hela gruppen och sekundärt till de aktiva parterna i mobbningen. KiVA-programmet är evidensbaserad med goda resultat. Annan f orskning har även presenterat goda indikationer på att tillkomsten av en vän till en som blir mobbad för med sig en minskad risk för mobbning. Interventioner som gäller detta kan exempelvis ge eleven större möjligheter att träffa likasinnade, genom aktiviteter i olika grupper, fritidsaktiviteter etc, ge eleven ökade färdigheter att skaffa sig vänner, eller låta elever få vara i sammanhang där fler personer, och då större variation i individuella egenskaper finns tillgängligt.

Interventionsingångar gällande moraliskt disengagemang. Här gäller det att inte gå med på att mobbare skyller på andra. Mobbningsförebyggande skolklimat. Något annat som nyliga forskningsfynd verkar indikera är att etnisk mångfald i skolor möjligen kan motverka mobbning, på så vis att minoritetsgrupper ej då känner sig lika utsatta och utstickande. Möjligen kan här ett sätt att motverka mobbning vara att utsatta individer får fler chanser att söka sig till nya sammanhang och hitta andra att vara med.

Forskning har här tydligt indikerandet att innehavandet av en vän signifikant minskar risken att bli mobbad och då kan ökade chanser att skaffa sig en vän minska utsattheten. Att avvika från klassrumsnormen kan även vara predicerande för mobbning. Om majoriteten av eleverna i ett klassrummet beter sig på ett visst sätt kan avvikelser från denna norm slå ut i mobbning. Forskning som gjorts i detta område indikerar exempelvis att: i klasser som av sina lärare sägs vara ordningssamma och där pro-sociala beteenden är normen kommer individer som bryter mot denna norm att vara i riskzonen att känna sig mer negativt ettiketterade och bli utsatta för mobbning.

Ovanstående forskning tyder på att ju mer likriktning grupper har, desto mer tenderar detta att bestraffa individer som bryter mot de etablerade normerna. Ett sätt att bekämpa mobbning genom skolklimat är att ha stor grad av individuella variationer och odla attityder gällande öppenhet, positivt värderande och tolerans gentemot olikheter i personliga egenskaper. Sammanfattning gällande ingångar till att bekämpa mobbning:. Jaana Juvonen and Sandra Graham.

Bullying and the peer group: A review. Christina Salmivalli. Aggression and Violent Behavior 15 — I s Adolescent Bullying an Evolutionary Adaptation? Anthony A.