Förmaksflimmer elkonvertering
Elkonvertering orsakar omsynkronisering av atriell elektrisk och mekanisk aktivitet. Ofta efter elkonvertering återkommer förmaksflimmer och dagliga antiarytmika måste tas för att bibehålla sinusrytmen. Återställandet av sinusrytmen motsvarar inte alltid ett omedelbart återställande av förmakskontraktionen.
Förmaksflimmer hjärtflimmer är en rubbning i hjärtats rytm. Rytmen blir ofta oregelbunden och pulsen är ofta högre än vid normal hjärtrytm. Förmaksflimmer ökar risken för stroke, men bra förebyggande behandling finns. Vid förmaksflimmer styrs inte hjärtrytmen av den normala impulsgivaren i hjärtat sinusknutan. Rytmen styrs i stället av ett elektriskt kaos i hjärtats förmak som leder till att hjärtat pumpar oregelbundet.
Det elektriska kaos som finns i förmaken vid förmaksflimmer startar ofta där blodet leds in i hjärtat från lungcirkulationen lungvenerna. Eftersom förmaken inte bidrar till hjärtarbetet vid förmaksflimmer så är hjärtats funktion mer eller mindre nedsatt, och detta kan förvärras om pulsen är för hög under längre tid. Hjärtrytmen styrs av den normala impulsgivaren i hjärtat sinusknutan. Orsaken till förmaksflimmer är ofta kopplad till andra sjukdomar som belastar hjärtat, framför allt högt blodtryck vilket finns hos majoriteten av patienterna med flimmer.
Övervikt, inaktivitet och hög alkoholkonsumtion är faktorer som ökar risken. Förmaksflimmer kan även drabba den som är i övrigt frisk.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer innebär nästan aldrig ett akut hot mot cirkulationen men innebär en ökad risk för slaganfall stroke , hjärtsvikt och är även associerat med demens. Upp till en tredjedel inte har några symptom alls, och söker därför inte upp sjukvården. En del kan få sin diagnos av en tillfällighet i samband med andra vårdkontakter eller screening. Förmaksflimmer blir vanligare med stigande ålder.
Bland personer som är över 75 år har procent förmaksflimmer. Uppskattningsvis har cirka svenskar förmaksflimmer och antalet diagnosticerade fall ökar. En bidragande orsak är det ökande antalet äldre i befolkningen men även ökad tillgång till diagnostik, ökad medvetenhet och större förekomst av riskfaktorer hos yngre individer. Diagnosen ställs med hjälp av ett elektrokardiogram EKG. Det sker genom att man kopplar elektroder till vrister, handleder och på bröstet.
Man kan även använda någon form av långtidsregistrering för att ställa diagnos. EKG visar om hjärtat går i normal rytm sinusrytm eller om det går i förmaksflimmer. Episoder av flimmer som går över spontant. Dessa kan vara i enstaka minuter men också pågå i flera dygn. Episod av flimmer som inte går över spontant och som kräver åtgärd för att återgå till normal rytm. Oftast görs detta i form av en elkonvertering men kan också utföras med läkemedel.
Konstant flimmer som trots behandling inte går tillbaka till sinusrytm eller där man beslutat att inte göra fler försök att få hjärtat i normal rytm. Vid förmaksflimmer finns en risk att det bildas proppar i hjärtats förmak. Man kan då bland annat drabbas av en stroke slaganfall, propp i hjärnan. Risken för stroke är flera gånger högre än hos personer utan förmaksflimmer. För att bedöma risken för stroke för personer med förmaksflimmer och därmed också om det finns skäl att behandla med blodförtunnande medicin används summan av olika riskfaktorer i ett poängsystem.
Vid mer än en riskfaktor finns en stark rekommendation till blodförtunnande behandling. Risken för stroke är hög även om flimret bara kommer episodvis och även om det inte finns så mycket symptom. Det finns vetenskapligt förankrade data på att fysisk aktivitet, viktnedgång vid övervikt och minskning av skadlig alkoholkonsumtion minskar bördan av förmaksflimmer. Tyvärr finns det fortfarande begränsat med mottagningar som kan hjälpa patienter med ett helhetsgrepp kring livsstilsförändringar.
Patienter med förmaksflimmer bör i de flesta fall genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat. Vid paroxysmalt attackvis förmaksflimmer går flimret över spontant. Vid en ny episod av förmaksflimmer kan man ofta med hjälp av läkemedel som sänker pulsen avvakta något dygn med akut behandling såsom elkonvertering, då flimret ofta slår om till normal rytm av sig självt. Behandlingen inriktas såväl på hjärtrytmen som på risken för stroke.
Förmaksflimmer/fladder
I första hand ges läkemedel för att lindra symtom genom att sänka pulsen, som oftast är förhöjd när ett förmaksflimmer börjar. Istället för att elkonvertera kan ett läkemedel ges och inom 3 timmar kan flimret övergå till normal rytm. Det fungerar för cirka 50 procent av patienterna om det ges tidigt efter flimmerdebut. Här finns flera läkemedelsgrupper och vilka läkemedel man ordineras beror på många faktorer.