När får igelkottsungar
Av de drygt djuren de för tillfället vårdar är över igelkottsungar. På PK-ESY tror man att skälet till det stora antalet igelkottsmammor som dött tidigt i år beror på råttgift i.
12 spännande fakta om igelkotten
Igelkott Erinaceus europaeus [ 4 ] [ 3 ] är ett marklevande djur med en västpalearktisk utbredning som tillhör familjen igelkottdjur Erinaceidae. Som skydd mot predation är den på ovansidan klädd med taggar och den lever av insekter , maskar och mångfotingar. Arten drabbades under en period hårt av miljögifter och trafik. Igelkotten kom i Sverige till på rödlistan och sattes längst ner på listan "Nära hotad".
Igelkottar har korta extremiteter och de bakre är lite längre än de främre. Varje fot har fem kloförsedda tår. Den andra, tredje och fjärde tån är nästan lika långa och den femte liksom den första är kortare med mindre klor. De är hälgångare , som sätter hela fotens undersida på marken. Som fullvuxen är igelkotten 20—30 centimeter lång, varav svansen utgör cirka två centimeter. Vikten varierar beroende på individ, ålder och årstid.
Efter det första levnadsåret väger igelkottar vanligen mellan och gram.
WWF: Hela Sverige kan räkna igelkottar
På sensommaren har de vuxna individerna byggt upp ett fettskikt för att överleva vinterhalvåret. Som mest kan en vuxen igelkott väga upp till 1 gram i Storbritannien; på kontinenten kan de bli betydligt större. Efter vinterdvalan då alla reserver förbrukats, kan den väga så litet som gram. Den har en lång och rörlig nos. I varje hälft av övre käken finns alltså tre framtänder , en hörntand , två premolarer och tre molarer. En hälft av underkäken har däremot två framtänder, en hörntand, tre premolarer och tre molarer.
Framtänderna i övre käken har längre avstånd från varandra så att de undre framtänderna passar i luckan. Ögonen är runda och små. Med en längd av cirka en centimeter är även öronen små och nästan gömda i pälsen. Deras syn är mindre utvecklad och spelar antagligen ingen större roll vid födosök. Åtminstone ett exempel på en nästan helt blind igelkott som ändå inte uppvisade försämrad fitness har konstaterats.
Den är ett av de djur som nyttjar det jacobsonska organet. Med hjälp av organet uppfattas troligtvis signaler från det motsatta könets doftkörtlar. Hanarnas penisöppning befinner sig cirka fem centimeter från analöppningen medan honornas könsöppning bara ligger två centimeter från analöppningen. Hela djurets överkropp och huvudets ovansida är täckta med taggar. Deras antal beror på djurets storlek.
Unga igelkottar som just har lämnat boet har ungefär 3 taggar. En fullvuxen igelkott med en vikt på omkring gram har cirka 5 taggar och särskilt stora exemplar har upp till 7 taggar. Taggarna är modifierade hår med en längd på 20—30 millimeter och en diameter på en—två millimeter. Varje tagg har en varaktighet på från tolv till arton månader innan den faller av för att skapa plats åt en ny tagg. Precis innan den vita spetsen är färgen som mörkast.
Särskilt hos unga individer, men ibland även hos äldre exemplar, är taggen vid denna färgövergång nästan svart. Det förekommer leucistiska igelkottar vilket främst resulterar i att deras taggar är vitaktiga.
Det förekommer även partiell leucism vilket resulterar i ljusa partier i ett begränsat område. Vissa av dessa djur har fortfarande ljusbrun päls på buken medan andra har krämfärgad päls. Dock har de alla svarta ögon och inte röda. På ön Alderney finns ett för populationen mycket stort antal leucistiska igelkottar; vissa uppger att det skulle utgöra så mycket som 25 procent av öns igelkottspopulation.
På grund av öns avsaknad av däggrovdjur så har dessa ljusa igelkottar klarat sig bättre på ön än på fastlandet. Det finns även albinism bland igelkottar. Dessa har helt vita taggar, vit päls, rosa hud och röda ögon. Vuxna albinistiska igelkottar är mycket ovanliga. Dock har de en något större sannolikhet att klara sig än många andra albinistiska djur.