Vad är höga krav
Detta är några exempel på vad som tas upp i avsnitt två i vår nya föreläsningsserie. Sammanfattning psykiska krav. Höga kvantitativa krav Ofta svårt att hinna med, hoppar över raster, långa arbetsdagar. Höga kognitiva krav En stor del av arbetsdagen med icke-rutinmässig bedömning, planering, beslut. Höga emotionella krav. Mats Eklöf, som forskat länge inom området arbetsbelastning, är tydlig. Lagom är bäst. Men hur bedömer man om arbetsbelastningen för en individ, grupp eller verksamhet är lagom?
Det finns enkla modeller baserade på forskning. Ett bra sätt att börja är att se på de krav som ingår i arbetet. Arbetsbelastning består av allt i ett arbete som förbrukar psykiska och fysiologiska resurser och skapar återhämtningsbehov. Störst påverkan på arbetsbelastningen har arbetsuppgifterna och deras egenskaper. Det är där man ska börja när man ska analysera arbetsbelastningen, menar Mats Eklöf.
För att förstå vår arbetsbelastning behöver vi tänka igenom vilka faktiska arbetsuppgifter vi har och vilka fysiska respektive psykiska krav de arbetsuppgifterna ställer. De fysiska kraven har vi ofta ganska bra koll på, men Mats Eklöf menar att det är centralt att förstå vilka psykiska krav som ställs på arbetet för att också förstå vad som skapar arbetsbelastningen. De psykiska krav som arbetsuppgifter ställer på oss kan delas in i kvantitativa, emotionella och kognitiva krav.
Kvantitativa krav är det som forskningen sysslat mest med och som är vanligast att man pratar om när man pratar om höga krav eller hög arbetsbelastning. Hur mycket måste du hinna med?
Guide: Krav Kontroll Stöd Modellen
Emotionella krav handlar om att hantera relationer och samarbete, något som i bästa fall bidrar till att man sparar egna krafter, men också kan förbruka energi. De kognitiva kraven är krav som arbetsuppgifterna ställer på vår problemlösningsförmåga. Det finns enkla forskningsbaserade modeller för att bedöma både kvantitativa och kognitiva krav. De kan användas av både chef, skyddsombud och medarbetare. Du hittar dem sist i artikeln.
Vad är då lagom när det gäller kognitiv eller emotionell kravnivå? Vi människor behöver en variation i svårighetsgrad mellan olika typer av arbetsuppgifter.
Krav, kontroll, stöd – en modell
Inte bara över en längre tid utan också variation under en arbetsdag. Mats Eklöf delar in de kognitiva kraven i tre nivåer. Forskning visar att det inte går. Mellannivån kräver någon form av kognitivt tankearbete, men för det mesta på rutinnivå, alltså något man känner igen och vet hur det ska hanteras. På den lägsta nivån är arbetet sådant att man inte behöver tänka. En lagom blandning ser inte lika ut för alla.
Den som har en bra rutin på sitt jobb och utan större besvär kan hantera situationerna på mellannivån kommer att ha mer resurser och energi att gripa sig an problem på den övre nivån och hantera dem under en längre period än den som saknar rutin i sitt jobb och därmed nästan hela tiden hamnar på den, för sig, högre nivån. Vilken blandning som är lagom beror alltså på en persons yrkesskicklighet, problemlösningsförmåga och erfarenhet.
Även akut stresspåverkan påverkar förstås. Akut stress gör att vi fungerar sämre på den högre nivån.
Att jäkta på och ha ett för komplext arbete försämrar också, paradoxalt nog, förmågan att lösa komplexa uppgifter. Luft och tid är receptet menar Mats Eklöf. Det är svårt att sätta i gång ett utvecklingsarbete om inte de som är berörda på en arbetsplats, inklusive cheferna, har tid och arbetskapacitet över att gripa sig an frågorna. En gruppaktivitet, till exempel en arbetsplatsträff, är inte rätt tillfälle att påbörja en analys av arbetsbelastningen enligt Mats Eklöf.
Det ger inte ett bra resultat om verksamheten redan är stresspåverkad. Mats råd är i stället att börja hos sig själv, att börja analysera det egna arbetet, genom att göra en enkel bedömning av de kvantitativa och kognitiva kraven. Mats Eklöf menar att det är viktigt att få till ett samarbete mellan lokala parter som bygger på gemensamt tänkande. En nyckelfaktor är att utveckla ett gemensamt språk så att det blir lättare att prata om ämnet.
Det är också bra att träna sig på att identifiera om det handlar om kvantitativa krav eller om kognitiva och emotionella krav när individer berättar om situationer. Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM som alla arbetsgivare ska driva. Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten, och också vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna.
Det gäller till exempel hur verksamheten ska förebygga och hantera en ohälsosam arbetsbelastning. Under hösten pågår flera kampanjer på europeisk och nationell nivå, som handlar om att skapa friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv. På Partsrådets hemsida har vi samlat