Vilka sjukdomar kan man få av luftföroreningar
Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Till de viktigaste luftföroreningarna räknas kväveoxider (NOx, ett samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid), aerosoler (små partiklar), polyaromatiska kolväten (PAH), svaveldioxid och marknära ozon. Den här artikeln var först publicerad hos en samarbetspartner till forskning. Läs om hur redaktionen jobbar. Sverige är ett av de länder i världen med renast luft.
Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 förtida dödsfall varje år. En hypotes är att partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar inflammation som sedan sprids i kroppen. Målmedvetna åtgärder och skärpta lagkrav under flera decennier för att minska exempelvis utsläpp av svavel, kväve och partiklar har gett resultat. Trots en positiv utveckling av luftkvaliteten i Sverige fortsätter luftföroreningar att vara en stor hälsorisk.
Det lutar åt att utvecklingen sakta fortsätter åt rätt håll, men mer behöver göras. Läget är fortfarande allvarligt, säger Leo Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare vid Göteborgs universitet. Han arbetar kliniskt som specialistläkare i arbets- och miljömedicin. Enligt Leo Stockfelt är luftföroreningar ett lite underskattat folkhälsoproblem. Men om målet är att förbättra folkhälsan, att påverka hälsan i hela befolkningen, är luftföroreningar ett mycket viktigt område.
Både för fortsatt forskning och för fortsatta åtgärder. Luftföroreningar är fortfarande den miljöfaktor som orsakar mest hälsoeffekter om man räknar i antalet döda, berättar Leo Stockfelt. Hjärtinfarkt och stroke är två av de allvarligaste konsekvenserna, framför allt orsakat av små, små partiklar — någon tusendels millimeter i diameter eller mindre — som släpps ut från småskalig vedeldning, industrier och vägtrafik.
Luftföroreningar och hälsorisker
Effekten från luftföroreningar på befolkningsnivå är hög, men för de flesta är risken liten, konstaterar Leo Stockfelt. Ändå uppskattar forskare att luftföroreningar bidrar till omkring 7 förtida dödsfall i Sverige varje år att jämföra med att det årligen dör totalt 90 — personer i Sverige. På global nivå uppskattar WHO att luftföroreningar varje år bidrar till sju miljoner dödsfall. Som individ har man viktigare saker att oroa sig för än att undvika luftföroreningar, i alla fall när det gäller hälsan.
Riskerna är ojämnt fördelade, luftföroreningar drabbar oss olika. I vissa delar av Afrika och Asien, i stora städer och på landsbygden där det fortfarande är vanligt med öppen vedeldning inomhus, är luftföroreningar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige tillhör personer som utsätts för hög exponering i arbetsmiljön en riskgrupp, liksom personer med astma eller som nyss haft hjärtinfarkt. De som tillhör någon riskgrupp behöver däremot vara extra försiktiga när halterna är höga, säger Leo Stockfelt.
Insikter om att luften omkring oss kan vara skadlig går förmodligen väldigt långt tillbaka i tiden, när människor lärde sig göra upp eld och irriterades av röken. Hippokrates gjorde redan på talet före vår tideräkning kopplingar mellan den dåliga luftkvaliteten i några av det antika Greklands städer och olika sjukdomar. Att luftföroreningar påverkar luftvägarna och bidrar till såväl astma och KOL som lungcancer är i dag etablerad kunskap.
Även vetskapen om att de som utsätts för luftföroreningar i större utsträckning drabbas av hjärt-kärlsjukdomar är väl belagd. De senaste 10—15 årens forskning har ökat kunskapen ytterligare — inte minst har svenska forskare bidragit till det, berättar Leo Stockfelt. Forskarna får allt fler belägg för att luftföroreningar inte bara skadar luftvägar och leder till hjärt-kärlsjukdomar, utan också påverkar andra organ i kroppen och antingen bidrar till eller förvärrar en rad sjukdomar och hälsotillstånd.
Enligt Leo Stockfelt finns numera tillräckligt mycket studier för att också hävda ett samband mellan luftföroreningar och olika hälsoeffekter som diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda. Även sambandet mellan luftföroreningar och bland annat njursvikt, en växande sjukdom bland äldre svenskar, håller på att etableras, säger Leo Stockfelt.
Allt fler sjukdomar kan kopplas till luftföroreningar
Exakt vad som orsakar dessa effekter är inte helt säkerställt. Hypotesen är att de partiklar som tar sig ner i luftvägarna orsakar en inflammation som sedan sprids i kroppen. Forskarna pratar om systemiska effekter. Dessutom finns det en risk att en mindre andel partiklar tar sig vidare ut i kroppen via blodet och blodkärlen. Ett nystartat Forte-finansierat forskningsprojekt ska förhoppningsvis kasta nytt ljus över vad som händer i kroppen när den utsätts för luftföroreningar.
Leo Stockfelt och hans kollegor vid Göteborgs universitet ska undersöka sambanden mellan luftföroreningar och åderförkalkning, ateroskleros, och hur det i slutändan leder till hjärt-kärlsjukdomar. Nu vill forskarna också studera effekter på 30 svenska män och kvinnor i åldrarna 50—64 år. Men sambandet mellan luftföroreningar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl och i halsens blodkärl är inte lika tydliga.
Vi vill förstå mer om både effekter och mekanismer i kroppen. Läs också: Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa. Luftföroreningar påverkar både hälsan och miljön. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De orsakar också skador på växter, träd och grödor, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar. De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt partiklar av olika storlek och sammansättning.