När blev sverige ett företag
Under perioden fick industrialiseringen ett första genombrott i Sverige. Men det stora tillväxtsprånget tog den svenska ekonomin under talet. Då värdet av produktionen ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster. Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält.
Historien om Sveriges Ekonomiska Framväxt
Bland de som överlevde svälten — och som inte utvandrade till USA — såg inte framtidsutsikterna särskilt ljusa ut. Den förväntade livslängden bland landets nyfödda uppgick till lite drygt 40 år och nästan en femtedel av alla barn som föddes fick inte uppleva sin första födelsedag. Idag lever de flesta svenskar betydligt längre. Den som föddes kan räkna med att i genomsnitt leva 82 år. Från att under lång tid ha legat ganska stabilt kring 40 år började svenskarnas livslängd att snabbt stiga kring mitten av talet.
Förbättrade levnadsförhållanden — som minskad trångboddhet, bättre kost och bättre hygien — i kombination med en snabb utveckling av nya vacciner och antibiotika har inneburit att en av dåtidens vanligaste dödsorsaker, infektioner, idag bara svarar för en halv procent av dödsorsakerna. Ytterligare en förklaring till att de flesta svenskar idag har möjlighet att leva betydligt längre liv är det faktum att spädbarnsdödligheten har minskat dramatiskt.
Så sent som för hundra år sedan fick färre än nio av tio barn uppleva sin första födelsedag. I dag drabbas samma ofattbara öde bara 2 av barn. Ekonomiska reformer , som ett stärkt skydd för äganderätten, slopandet av skråväsendet , införandet av fri in- och utvandring, samt reducerade handelstullar, innebar att den svenska ekonomins tillväxt ökade på ett dramatiskt sätt under talet och särskilt under den senare hälften av århundradet.
Det tog enbart 75 år för Sveriges BNP per capita att fördubblas mellan och Den ekonomiska tillväxten steg emellertid än snabbare under de följande hundra åren. BNP per capita fördubblades mellan och och likaså mellan och , vilket alltså innebar en fördubblingstakt på 37 år. I samband med att stora delar av Europa återuppbyggdes efter det andra världskriget gick den svenska industrin på högvarv, vilket resulterade i en rekordsnabb ekonomisk tillväxt under och talet.
Det tog bara 23 år, mellan och , för Sveriges BNP per capita att fördubblas. Under och talet minskade den ekonomiska tillväxten något, delvis till följd av stigande skatter, stora budgetunderskott och hög inflation. I takt med och talets avregleringar, skattesänkningar och stramare budgetpolitik har dock tillväxten återigen ökat något. Mellan och växte Sveriges BNP per capita med drygt 60 procent, vilket innebär att fördubblingstakten har minskat något under de senaste decennierna.
Sammantaget visar statistiken att Sveriges BNP per capita är nästan 26 gånger högre idag jämfört med Jämfört med för år sedan är vår BNP per capita nästan 20 gånger större. Och jämfört med för år sedan är vår BNP per capita nästan 9 gånger större.
Då värdet av vår produktion ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster som kan förbättra vår välfärd. Ett tydligt exempel på effekterna av ett stigande välstånd finner vi då vi tittar på hur svenskarnas löner har utvecklats ur ett historiskt perspektiv. Idag är den genomsnittliga lönen drygt 20 gånger högre jämfört med för år sedan. Vi arbetar idag dessutom mindre än hälften så många timmar per år jämfört med slutet av talet.
För år sedan arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar enbart cirka två procent inom jordbruket.
Sveriges historia: En tidslinje
En så pass dramatisk minskning av andelen som jobbar inom jordbruket gör att man kan fråga sig vad som har hänt med den svenska skörden. Varifrån kommer all vår potatis , vete och havre idag? En del av det köper vi från andra länder, vi importerar. Men faktum är att vi faktiskt producerar mer spannmål i Sverige idag jämfört med för år sedan. Den totala skörden har under perioden ökat med 45 procent, samtidigt som sysselsättningen inom jordbruket har minskat med 92 procent.
Den genomsnittliga jordbrukarens årliga skörd har ökat från fyra ton till drygt 70 ton. Den sistnämnda beskrivningen är vad nationalekonomer brukar kalla produktivitetsutveckling, det vill säga förändringen av vad en person producerar från ett år till ett annat. Sysselsättningen inom jordbruket har alltså minskat drastiskt ur ett historiskt perspektiv, för att i dagsläget enbart svara för ett par procent av den totala sysselsättningen.
Parallellt med det har sysselsättningen inom andra sektorer stigit. Under perioden industrialiserades Sverige i rask takt, vilket bland annat kan illustreras av att sysselsättningen inom industrin ökade från drygt 10 procent till ungefär 33 procent som andel av den totala sysselsättningen. Många av dagens stora och kända svenska industriföretag bildades under inledningen av den här perioden. De senaste 50 åren har industrisysselsättningen successivt minskat, för att enbart utgöra 12 procent av den totala sysselsättningen.
Under samma period har istället sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn samt offentlig sektor ökat markant — svarade dessa båda sektorer för 54 respektive 33 procent av den totala sysselsättningen. Den ökande andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn är en trend som Sverige delar med många av världens rikare länder.